epicurean

Har ni någon gång känt en sådan där känsla, en slags ångerkänsla och rädsla. Även en gnutta ilska. Den känns som knivhugg i magen, och den får hjärtat att snurpa sig. Den kommer när man är rädd att göra fel. Man sitter i en situation där man inte vet hur man ska fortsätta utan att få nya problem. Ilskan är på den saken som fick en i denna situationen. Ångern handlar om att man önskar att man hade tänkt på detta innan - innan man fastnade i denna sitsen. Man önskar att man hade förutsett hur det skulle bli, och/eller eventuellt kommit på en lösning innan man står handfallen och måste välja. Ingen kan hjälpa en, för ingen har samma problem med just den saken. Och vad man än väljer så finns det en ny hake. Man vill bara hitta vad som kan vara lindrigast.




Jag har den känslan just nu.